Pigg å gla'
Förra helgen var jag övertygad om att jag inte skulle med på Kravallen (overallsfest). Gissa hur det slutade? En kort förfest, mellanfest och sedan Kravall. Vi verkligen lös upp med våra vita, tomma overaller bland alla teknologer. Men det var kul ändå! Varför inte integrera sig med andra sektioner? På mellanfesten fick jag dessutom lära mig att häva öl. Det tog ganska lång tid men jag sprutade i alla fall inte ner hela trapphuset! Å jag som inte ens dricker öl, egentligen! Efter det cyklade vi i alla fall iväg till Kravallen. Vi dansade sjukt mycket och tiden gick ruskigt snabbt. Helt plötsligt började sista låten (den lugna) och det var dags att dra sig hemmat. Men på vägen hem hann jag med att få punktering på cykeln och korv & mos på Statoil (i brist på donken). Att jag skulle få punktering var egentligen bara en tidsfråga. Vi cyklar i alla väder, varje dag och i alla tillstånd. I lördags regnade det, jag skjutsade och var inte helt nykter. Jag lyckades köra ner i ett litet dike, samtidigt som pakethållaren var ganska tugnt belastad. Däcket blev väldigt platt, väldigt fort. Konstigt? Nä, inte direkt!
Nu kommer den konstiga delen av historian. På Flamman, under fredagen, i kön (som jag nu vet tog 1,5 timme) pratade jag med en kille som sa att han var bra på punktering och jag fick hans nummer om jag nu någon gång skulle få det. En dag senare får jag det... Vad är sannolikheten för det? På söndagen var punkan fixad :-) Trevligt!
Det har verkligen varit full fart under veckan som har gått. Utbildningen för extrajobbet som jag fick, har påbörjats och jag har försökt att pyssla ihop den med pluggschemat. Tisdagen var antagligen värst. Dagen började med statestik, sedan en kort lunch, fort in till stan i spöregnet på cykeln, 8 timmars inmatning av information och därefter blev vi bjudna på förhandsvisning av James Bond 007. Trevligt med bio. Och den var faktiskt bättre än väntat. Jag somnade inte, trots att jag var sjukt trött!
Nu är det bara en dag kvar. Ytterligare 8 timmars information av namn, olika siffror och tjänster. Hur mycket är möjligt att få in egentligen? Om det finns en gräns, befinner jag mig nog där nu. Men lite av allt har nog ändå sjunkit in, hoppas jag :-)
Nej, dags att sova! Ska upp tidigt och klockan är redan mycket...
Seg, segare, segast!
Idag har inte mycket blivit gjort. Jag är sjukt seg från gårdagen. Inte bakis, men sååå seg. Orkar inte ens vara social! Så istället har jag stannat inne och sytt, fixat revärerna till overallen. Det tar längre tid än vad man tror och jag har verkligen inte tålmod för den typen av arbete just nu. Och jag pallar bara inte med utgång både fredag, lördag den här veckan och skippar därför kravallen ikväll... Det blir med andra ord en slapp, lodar TV-kväll! Om jag nu inte blir alltför uttråkad och tar mig iväg på festen i alla fall :-)
Igår hamnade vi återigen på flamman... En konstig och flummig kväll som började med en förfest hemma i vår lägenhet. Otroligt många I:are, lite för hög alkoholkonsumtion, intriger och många man kände igen. Till och med jag, som har otroligt svårt för att känna igen människor, kände igen många. Det är ganska illa när folk tror att man ignorerar dem när man egentligen bara inte känner igen dem. Det är ju inget personligt. Det är sån jag är, namn och ansikten har bara en tendens att försvinna från mitt ganska dålig minne :-P Det var i alla fall väldigt många på flamman och kön var sjukt lång (tog säkert över en timme, saknar dock tidsuppfattning). Men kul var det och vi dansade hela natten, fram till stängning. Väl där ute, upptäcker jag en tjej som står och svär. Någon har låst fast sin cykel med hennes. Hon frågar mig irriterat om jag vet vem idiotägaren till den cykeln är. Förvånat upptäcker jag att det faktiskt är min "sambos" cykel. Opps. Tyvärr var det inte hennes lås och tyvärr fanns det ingen nykel. Någon hade alltså låst fast två främmande personers cyklar med varandra. Vad är nöjet med det? Det slutade med att vi gick hem, och fick åka tillbaka idag med en bullsax... suck, vilka idioter det finns!
Nu kan jag inte längre säga att jag har det slappt. Det har blivit mycket mer att göra... Jag kommer ha fullt upp nu, inte alls så lite som de senaste två veckorna. Jag har precis fått ett extra jobb, med heltidsutbildning under nästa vecka. Ska bli kul att jobba lite, faktiskt :-) Utöver det kommer vi nu framöver ha mer plugg, då ytterligare en kurs har startat i budgetering och kalkylering. Det låter kanske tråkigt, men jag är förväntansfull. De få föreläsningar vi än så länge har haft har varit intressanta. Det känns som att vi äntligen läser något som man kommer få använding för i framtiden... Trevligt!
Rastlös...
Jag är verkligen rastlös. Jag har mycket som jag kan göra men inte mycket som jag orkar göra. Varför inte disponera tiden på ett vettigt sätt? Nu genom att skjuta på allt, kommer jag få göra så mycket mer senare. Typiskt mig. Men jag orkar inte och jag vill inte. Utan inspiration och absoluta måsten kommer det aldrig bli något effektivt arbete gjort. Med andra ord jag kan lika gärna strunta i allt och bara slappa. :-)
Idag har jag inte gjort mycket. Att vara student kan göra en förslappad. Det är faktiskt sant! Hur många är det som går upp vid halv 10-10, lodar, tittar lite på TV fram till klockan 12 och sedan beger sig till skolan, för att gå på en lektion ett par timmar och sedan återvända hem för att kolla lite till på TV? Okej, det var inte riktigt min dag, men nästan. Min dag kunde ha varit ännu slappare om jag nu läst schemat rätt. Jag kom till skolan redan klockan ett för att gå på en lektion. Det visade sig att jag hade tittat på fel vecka. Jag behövde egentligen inte komma förrän klockan tre. Den två timmar långa lektionen är nästan det enda vettiga jag har gjort idag. Det är riktigt illa!
För att inte bli alltför rastlös var jag ute och gick lite i regnet med en kompis. Blött, men härligt! Men som sagt, det finns så mycket jag skulle kunna göra. Varför inte ta tag i den där statestiken som jag inte förstår, fixa overallen eller dammsuga rummet? Det skulle givitvis aldrig falla mig in! Ett senare projekt...
Förresten, jag har gjort en till vettig sak... Jag ringde min gamla arbetsgivare och sa att jag kunde jobba under hela jullovet, med undantag nyårsaftonkvällen och nyårsdagsmorgonen. Som vanligt är han så sjukt seg på att planera men det lät positivt. Då är julproblemet löst :-) Ingen stress, inga krav.
Imorgon kommer jag, däremot, att vara sysselsatt. Dagen börjar med lite shopping i stan. Revärer till overallen, vinterjacka och varma skor ska köpas. Jag vägrar att frysa ett år till, speciellt nu när jag vet att jag blir kvar i Sverige under hela vintern! Efter shoppingen blir det statestik, i 4 hela härliga timmar! (näää, inte alls sarkastiskt... jag vet, jag bör inte klaga! ) Sedan blir det något pass på campushallen :-) Det ska i alla fall bli riktigt skönt! Jag vet, även den här dagen låter slapp eller hur?! Det är ju långt ifrån ett 8-17 jobb... Det är verkligen härligt att vara en student å kunna planera sin tid precis som man själv vill!
Nej, dags att krypa ner och värma mig i sängen. Slappna av, blunda och sova många härliga timmar för att vakna utvilad imorgon. Visst låter det skönt?! En fil.fak:ares liv! :-)
Betydelse
Men vad är det som har betydelse? Då menar jag verklig betydelse. Varför blickar man alltid frammåt och längtar till något som inte finns, som troligen ändå inte blir som man har tänkt sig? Man borde lära sig att njuta av det som existerar för stunden, här och nu. Det är ändå stunderna, korta fragment av livet, som man kommer ihåg. Varken pengar, utbildning eller jobb gör dessa stunder mer betydelsefulla. De skapar möjligheter, men inte lycka. Lycka måste vi själva skapa.
Att supa, festa, en kväll ute, vad betyder det? Man släpper verkligheten för ett tag, försvinner in i en annan värld. Tänker inte så mycket, slappnar av... Visst har man kul, men är det något man kommer ihåg, något som har verklig betydelse? Att sitta i stugan på landet, se havet och vågorna, väcker minnen, påverkar. Att gå ut i skogen, känna lukten av fuktiga löv och regn, skapar också en speciell känsla. Men en utekväll, där alkoholen flödar i kroppen, är egentligen falskhet. Visst, jag kommer inte sluta festa, jag gillar känslan och det är faktiskt kul, men det är inte det som har betydelse. Alla typer av relationer, känslor, drömmar som uppfylls är det man kommer ihåg, det riktiga livet, och det viktiga.
Nej, dags å träna igen. Cykla iväg i regnet, mot campushallen, köra ett aerobicspass och hem igen, för en filmkväll :-) Som vanligt, ute i sista stund med allt. Kommer återigen att bli sen.
Jag, tidsoptimist, ja visst!