Idiotiskt
Ibland undrar jag vad jag pysslar med!! Gårdagen var troligen sommarens knäppaste kväll... Det började med inflyttningsfest i Haninge. Där träffar jag några som känner någon som jag känner i från Linköping (Sverige är litet). När jag och mina nyfunna "vänner" sedan skulle in mot stan, råkade jag på något vis kasta iväg mobilen på rälset. Vi sprang för att hinna med tåget och på något sätt lyckades mobilen bara slungas iväg... Hur lyckas man med en sådan sak? Konduktören undrade vad jag gjorde på spåret, naturligtvis, och började lysa med ficklampa... men hur lätt är det att hitta en svart telefon i mörkret. Jag lämnade i alla fall mobilen och hoppade på tåget.
Men kvällen var inte slut, av någon anledning tyckte jag att det var en bra idé att följa med till Täby (??!) Jag skulle minsann vara vaken tills dess att ljuset kom så att jag kunde återvända till Haninge och hämta mobilen. Att Täby ligger väldigt långt från Haninge, var inget som jag tänke på då. Att ta sig från Täby till Söder var tillräckligt ansträngande. Jag åkte hem och sov.
Grymt bakis och med sprängande huvudvärk återvände jag idag till Haninge. Ingen telefon funnen och det har dessutom regnat. Jag kan leva med att mobilen är förstörd men mitt sim-kort vill jag verkligen ha *snyft*. Nu sitter jag alltså här utan mobil och inte ett enda telefonnummer. Jag inser hur beroende jag är tekniken!
Ni lär med andra ord inte höra något från mig :-P Var inte oroliga, jag lever!
Höres!
Men kvällen var inte slut, av någon anledning tyckte jag att det var en bra idé att följa med till Täby (??!) Jag skulle minsann vara vaken tills dess att ljuset kom så att jag kunde återvända till Haninge och hämta mobilen. Att Täby ligger väldigt långt från Haninge, var inget som jag tänke på då. Att ta sig från Täby till Söder var tillräckligt ansträngande. Jag åkte hem och sov.
Grymt bakis och med sprängande huvudvärk återvände jag idag till Haninge. Ingen telefon funnen och det har dessutom regnat. Jag kan leva med att mobilen är förstörd men mitt sim-kort vill jag verkligen ha *snyft*. Nu sitter jag alltså här utan mobil och inte ett enda telefonnummer. Jag inser hur beroende jag är tekniken!
Ni lär med andra ord inte höra något från mig :-P Var inte oroliga, jag lever!
Höres!
Kommentarer
Postat av: Ida
såg att du bor i haninge.. känner igen dig skit mkt.. är också haninge-bo kanske därför!!!
Trackback